I slutfasen av arbetet med min nya film ”Flickan, mamman och demonerna” gjorde jag precis som vi brukar göra på teatern: testade på publik. Barns reaktioner på en ännu inte färdigklippt film hjälper mig att arbeta vidare, men det jag testar är något delvis ganska formlöst. Det är ännu bara antydda ljud och musik, till exempel, och barn ser film mycket med öronen. Men jag jobbar med att första gången träffa en grupp som är van att se något ofärdigt, såsom barn som filmar själva. Och så provar jag sedan på en helt annan grupp, som är obekant med mediet.
Grupp 1 bestod den här gången av vuxna filmvänner och en av Filminstitutets så kallade kompisklasser som går i årskurs fem. Grupp 2 var en grupp barn och vuxna från Fisksätra utanför Stockholm. Tre av barnen hade varit med under fyra inspelningsdagar. Vi bandade frågor och svar och studerade svaren. Vi hade sedan tre veckor kvar av klipparbete. Andra testvisningen blev av en färdig film.
Mitt första möte med publikroppen är viktigast. Om de är koncentrerade i alla scener utom en registrerar jag Här går någon ut … Kollas! Varför? Under testvisningarna sitter jag i salongen och känner publikens salongsreaktioner för att sedan arbeta vidare. En tidig ljudchock i vår första version fick publiken att tystna och medförde att vi diskuterade igenom frågan hur tidigt vi berättelsen vill skrämmas eller bjuda på skratt och igenkänningslättnad. Kontraktet ”det kommer gå bra ” etableras mycket tidigt i filmen.
Även samtalet med testpubliken efter visningen är viktigt. Att fråga, testa och prova kräver en vision och att man vet målet med samtalet. Vill vi höra sådant som vi ogillar? Kan vi få reda på något genom att de i n t e talar, eller är tysta, eller skrattar på ”fel” ställe? I samtalen kollar jag dels gemensam förståelse, det vill säga att historien går att sätta ihop, dels att historien väcker frågor. Vilka frågor väcker till exempel relationen mellan Ti och mamman Siri? I mitt vuxna skapande för barn är min vilja att väcka deras kritik och ambivalens mot vuxenmakten som de älskar och är beroende av.
Här följer citat ur intervjuer med testpublikerna:
GRUPP 1
Samtalsledare: Vad har ni för tankar när ni har sett den är?
Barn 1: Rätt läskig.
Barn 2: Jag undrar varför mamman betedde sig sådär?
Barn 3: Demoner. Barn 3 upprepar: Ett ord. Demoner.
Barn 4: Varför köpte man inte bara jättemycket viol och bara blåste bort dom?
Barn 5: Dom verkade ju ändå inte dö.
Barn 6: Filmen var lite obehaglig.
Barn 7: Filmen var obehaglig men samtidigt var den lite konstig nästan med demoner som bara mamman typ kunde se…
Barn 8: Jag förstod inte riktigt vad det var som hände där i början?
Samtalsledare: Tänker du på något speciellt ställe där i början?
Barn 8: Ja med tallrikarna som krossades…
Samtalsledare 1: Ja, det var lite otydligt vad som händer där? Bra.
Barn 9: Varför var det just mamman som blev hemsökt?
Barn 10: Varför såg inte Ti demonerna?
Samtalsledare 1: Varför tror du att inte Ti såg demonerna?
Barn 10: Ehm … för att hon inbillade sig. Hade hon dränkt dom där råttorna?Samtalsledare 1: Ja det hade hon nog.
Barn 11: Först så trodde jag att mamman hade druckit.
Samtalsledare 1: Druckit sprit så att säga?
Barn 11: Mmm.
Samtalsledare 1: Vad tänkte ni mer om mamman?
Barn 12: Det kändes som att hon skulle dö flera gånger, till exempel när hon gick ner till vattnet och när hon tänkte hänga sig själv.
Barn 13: Hon verkar lite galen.
GRUPP 2
Samtalsledare: Vad hände sen då? När dom kom till Stockholm?
Barn 11: Dom fick ett nytt hem.
Barn 12: Så var det helt stökigt i doms hus.
Barn 13: Vänta! Ehm … dom plockade saker från soporna.
Samtalsledare: Ja dom plockar saker från soporna och det gör det stökigt.
Barn 14: Sen får man se med hon som hade hunden … Jag kommer inte ihåg vad hon hette [Tamara] man fick se när hon springde där uppe, där gick vi förbi nu när vi var här. Samtalsledare: Och sen då? Vem var Tamara? Vem var systern/mostern?
Barn 15: Tamara var en ganska ung tjej som försökte leta efter Ti. Hon var väldigt glad. Barn 16: Barnvänlig.
Barn 15: Jag tror hon insåg att mamman var typ läskig när hon såg henne, att hon inte mådde så bra.
Samtalsledare: Att hon inte mådde bra. Hur var mamman?
Barn 16: Elak.
Barn 17: Hon var liksom lite konstig och hade sönder grejerna.
Barn 3: Sträng.
Barn 10: Jobbig.
Barn 15: Jag tror att det var demonerna som gjorde det.
Barn 6: Ehm, hon försökte skydda Ti väldigt mycket.
Samtalsledare: Hon försökte skydda Ti.
Barn 4: Hon knockade Ti.
Barn 9: Är det inte Ti som försöker skydda mamman?
Barn 16: Mamman slog Ti.
Samtalsedare: Mamman slog Ti. Får man gör det med små barn?
Barn i grupp: Neeej.
Barnfilmsambassadören 