Att erövra vuxenvärlden är det skimrande mål vi barn har, tror jag; men hur vi ska utveckla oss och ta oss dit – omfatta allt och step by step erövra självständighet – det är en gåta. Vägen dit går genom nya smällar och ljuvligheter och både sega och utmanande upplevelser. Vi får nya ouppnåeliga mål.
Vi ska testas och härdas för att bli vuxna. Bildningsresan går genom möten med konst och barnunderhållning och även ”vuxenförbjudet” av olika slag, och det viktigaste är reflektion med andra om detta – om hur det är att vara människa – och vilka fruktansvärt olika sätt det finns att bli människa på.
Filmer som innehåller komplexa berättelser, och som anspelar på maktlöshet eller grymhet i barndomen, behöver ett bra samtal med en empatisk vuxen för att göra den lite ovana upplevelsen legitim och spännande.
Många konstnärer noterar just nu en rädsla från vuxna, och ökade krav på att censurera det de oroas av. Verkligheten är svår att ändra men barnkultur kan ju strypas.
Barnfilm som ”barnvaktsbio” är för vuxna utan fantasi. Föräldrar som vill vara fria från barn och ha det ofarligt och säkrat. Vi barn klarar föräldrafritt, men vi vill ju växa och utmanas!
Se till att dina barn får ta del av intressanta samtal. Se till att de får ta del av skolbio!
Barnfilmsambassadören 